Jim Olofsson om första proffsåret: “Det har varit en stressig säsong”

0
1606

Vi ringde upp Jim Olofsson för att få en sammanfattning av det första året som heltidsproffs i drifting, tävlande i tre serier, med deltävlingar i sju länder.

Och det är mycket som har hänt för Bjurholmssonen och hans team, så var beredd på en riktig långläsning. Serierna som Jim tävlade i var SDC SM, Gatebil Drift Series och Drift Masters European Championship.

Resultat:
SDC SM: en andra-, en nionde-, en sjätte- och en andraplacering, vilket gav en fjärdeplats i seriesammandraget.

Gatebil Drift Series (GDS): en sextonde-, en andra- och en förstaplacering. Tredje deltävlingen missade Jim, och totalt landade han även där på en fjärdeplats.

Drift Masters European Championship (DMEC): placeringarna 46, 32, -, 17, 32 och 16. Totalt en trettiondeplats med 94 poäng.

Om vi tar serierna en och en, och sammanfattar litegrann och börjar med SDC SM, hur är känslan där efter säsongen?
-Jo, men jag är nöjd. Speciellt med tanke på hur säsongen har varit. Det har ju varit lite struligt. Det är väl den där niondeplatsen i Skara som jag är lite bitter på. Det är en bedömningssport och bedömarna hinner inte se allting och inte hade någon kameravinkel så att de kunde se någon repris på det

SDC SM, deltävling 2 i Skara.
Foto: Henrik Andersson

För du var kvaletta i den tävlingen, eller hur?
-Ja, det stämmer, och mötte Jocke Grahn i första battlen. Jocke kör riktigt tight och när vi bytte håll så lyfte han min bashbar lite. Det syns knappt, men det blev en fördröjning så då tappade jag min leadlinje med en meter eller två. Men men, det är svårt att se som sagt, speciellt när det inte fanns någon tillgång till repris där det gick att se.

Deltävlingen på GTR Motorpark var vi ju bara glada att vi hade fått ordning på bilen efter Riga, så där tycker vi att en sjätteplacering var jättebra. Även fast vi hade krokiga bärarmar i bakvagnen fortfarande.

Och två andraplatser till det, i premiären på Mantorp Park och i finalen på Sundsvall Raceway?
-Ja, och där måste man ju vara nöjd.

Prispallen i Sundsvall, där Jim blev tvåa efter Johan Andersson.
Foto: Emil Åhman

Hur är dina tankar om förslagen till föränding i SDC inför 2019?
-Jag tror att det är bra, jag tror att det utvecklar sporten på rätt sätt. Folk blev lite rädda att RM skulle försvinna, men det gör det ju inte, det blir en del av Sverigecupen och kommer inte att gå samtidigt som SM. Så jag tror att det kommer att vara till det bättre, det kommer säkert att bli ganska stökiga battles bitvis, men jag tror att det kommer att lyfta hela serien.

Om man tänker sig en förare från mellanskiktet i årets RM som kvalar in och får möta en ur toppskiktet av årets SM, du ser ingen risk att det blir besvärligt med för stora skillnader?
-Ja, det är väl det enda som skulle kunna vara lite negativt, men om man har lite rutin som förare så får man väl backa av lite från början och sen lägga sig nära och visa att man är med hela vägen. Men det kommer att lyfta sporten, det är jag övertygad om. Sedan har det ju varit snack om minimikrav på däcksbredd och att man måste åka semi-slicks och sånt, och det tror jag inte alls på. Det gör man ju till exempel inte i Drift Masters heller, utan den utvecklingen kommer allt eftersom, det går inte att undvika att folk vill gå mot klibbigare däck och hela den biten. Men att sätta ett minimikrav tycker jag är fel väg att gå. Man får anpassa sig efter andra, och sedan faktiskt lyssna på förarmötena. Det är mycket det som har varit problem nu när det har varit diskussioner i efterhand om körningar och bedömningar, allting har gåtts igenom på förarmötena till minst 90%. Men många av förarna lyssnar inte tillräckligt noga på genomgångarna och sedan blir de arga för att de gör fel, trots att man tydligt sagt till om att man inte får göra på vissa sätt.

Är det en fråga om rutin också, att ta till sig vad som sägs på förarmötena?
-Till viss del, men i vissa fall är det bara att man inte lyssnar och man måste lyssna och ta åt sig för att kunna utvecklas.

Om vi då går över till Gatebil Drift Series, GDS, hur känner för insatsen där?
-Började väldigt tungt. Vi hade strul i Norge, delvis på grund av en utväxling som inte alls passade banan, och delvis på grund av att vi laddade på lite hårt och dirtdroppade på ett ställe där vi hade bett att man skulle fixa till banan. Det hade inte blivit gjort så vi slog sönder bilen väldigt mycket. Men det tog Gatebil på sig, att de inte hade fixat, så det var strongt gjort tycker jag.

Final i andra deltävlingen i GDS, mellan Jim och Joakim Johnsen
Foto: Christer Hägglund

Sedan var det Mantorp Park
-Ja, det gick ju bra, med en andraplats där. Tredje deltävlingen, den på Rudskogen, missade vi tyvärr på grund av att vi hade ett sponsorevent med vår huvudsponsor Payback Lubricants. Så då stod vi utanför den tävlingen. Jag tror att vi låg sjua efter den då, men lyckades köra upp oss till en fjärdeplats även i den serien efter att ha vunnit sista deltävlingen.

Det var ju synd på den där tredje deltävlingen.
-Jo, men jag är jättenöjd att vi körde i tre olika serier och att jag bara missade en tävling på grund av ett annat evenemang, och har alltid kommit till start.

Hur ser du på GDS 2018 jämfört med hur serien var 2017?
-Jag tycker att den har utvecklats till det den egentligen är, det är ju som ingen renodlad racingserie, det kan man inte säga när den körs tillsammans med Gatebil, utan det är en showserie med inbjudna förare. Och där tycker jag att den har vuxit och faktiskt blivit något väldigt bra, med de träningsmöjligheter som finns, med de kompromisser man tvingas göra och så vidare så fungerar det faktiskt riktigt bra.

Kör du GDS 2019?
-Ingenting är bestämt ännu förstås, men mycket beror ju på hur datumen ligger mellan alla serier så att vi kan vara överallt. Men tanken är att försöka vara delaktig i GDS om det finns möjlighet i schemat, absolut.

Om vi tittar lite på Drift Masters då, som vi väl får säga var ditt huvudfokus för året, hur ser du på din egen insats där?
-Jag har utvecklats otroligt mycket och jag har fått mycket positiv feedback från bedömarna när vi har tränat till exempel. Sedan har det ju varit jobbiga kval och jobbiga battles de gånger vi har gått vidare, så det har varit lite tungt. Men det har varit väldigt utvecklande. Men vi sa redan inför säsongen att vi ser det här som ett testår, där vi försöker köra in oss och se var nivån ligger. Vi behöver optimera bilen och sånt för att jag ska kunna koncentrera mig på körningen. Att inte behöva kompromissa. Så vi behöver kunna anpassa bilen för banorna på ett bättre sätt.

Battle mot James Deane i top 32 i deltävling 2 i Mariapocs, Ungern.
Foto: Jordan Butters

Hur ser du på nivån på startfältet, så som det såg ut i år?
-Det är ju några som det inte har gått bra för alls, från lite olika länder. Men stegarna har varit sjukt hårda. Topp 35-40 är riktigt duktiga förare, men de där sista 20 har det varierat lite av och till. Men det löser sig ju på kvalet så sedan är det ju tuffa battles från 32:an och framåt.

Man har ju sett ibland toppförare som halkar långt ner i kvalresultaten som göra att det blir riktigt tuffa battles mellan namnkunniga förare redan i top 32.
-Ja, och det beror bland annat på att det är så tuffa krav i kvalet, att alla misstag man gör drar ner poängen väldigt mycket. Förarmötena i Masters var väldigt mycket mer detaljerade än vad de är i SDC och GDS. Mycket är reglerat i detalj vad vi får göra, och det är väldigt lite frihet i körningen. Och då blir det ju väldigt snabbt stora neddragningar av poängen om man kommer ifrån linjen.

Om vi tittar uppe i toppen av fältet då, hur ser du på nivån där uppe?
-Det är ju världens bästa förare som är där uppe i toppen, ingen tvekan. Vi har James Deane, Grzegorz Hypki, Pawel Barkowski och inte minst Pawel Korpulinski. Alla i top 16 har möjlighet att vinna en deltävling, så tight är det. Alla i top 32 kan man säga har ju meriter som att ha vunnit sin egen nationella serie, vunnit Drift Allstars-deltävlingar, King of Europe, och så vidare, så det är extremt duktiga chaufförer. Det kommer att bli världens bästa driftingserie. Och vi vet att det finns förare i Formula Drift som är sugna på att köra hela Drift Masters nästa säsong.

Det är mycket som ska klaffa innan vägen dit är klar naturligtvis, men är ditt mål att köra Drift Masters nästa säsong också?
-Målet är att köra Drift Masters en säsong till, ja. Utveckla bilen lite mer så att vi kan vara med och konkurrera på en jämnare nivå. Att vi kan anpassa bilen till banorna på ett bättre sätt. Men Masters är huvudmålet nästa år.

Kraschen i Riga.
Foto: Stefan Lindgren

Du nämner bilen här, den har ju varit med om ett och annat under säsongen.
-Absolut, det började ju redan på Vålerbanen som sagt, på första Masters-tävlingen körde vi sönder drivlinan tre gånger, så vi kvalade inte in där på grund av att det inte blev någon träning. Sedan löste vi det, och sedan har den ju varit in i några väggar och lite allt möjligt. Men chassit har faktiskt klarat sig väldigt bra. Det är stötdämpartornet fram som fått en rejäl smäll. Vi har gått igenom tre framvagnar, en hel uppsättning coilovers, fem bärarmar bak, en bakvagnsbrygga, mycket karosseriplast och så vidare.

Men du bygger ingen ny bil?
-Nej, vi bygger ingen ny bil nu. Vi kommer att uppdatera den här, köra vidare med den en säsong till och efter det så får jag ta ett beslut om hur vi ska göra.

Efter kraschen i Torún.
Foto: Privat

En fördel med att det har hänt saker med dig och bilen är ju att du har fått mycket uppmärksamhet i livestream och annat. Det är nog många driftingfans ute i Europa som vet vem Jim Olofsson från Sverige är nu. 
-Ja, det har varit bra, och vårt samarbete med Simpson har synts på ett bra sätt. Men de är duktiga allmänt på att lyfta fram alla förare och ge alla möjlighet att synas. Vi hoppas bara att vi kan göra en bättre insats nästa år.

I startfältet då så var det ju väldigt många polska förare. För många kanske man tyckte innan serien började och man såg att alla faktiskt var så bra att de platsade. Reflektion? 
-Det här är ju en polsk serie från början, de har kört i många år med hårda, tighta battles, vilket har lett till att polackerna har en väldigt hög lägstanivå. Det är samma med irländarna också, väldigt jämn och hög nivå. Vi i Sverige kan matcha flera av de här förarna, men de har så många som håller en så hög nivå.

Om vi ger oss på att sammanfatta året som helhet lite mer, ditt första år som heltidsproffs på drifting. Nu är första året slut, hur är känslan i kroppen? 
-Vårt mål inför säsongen var att vi skulle fullfölja allt vi tog på oss, och det har vi gjort så det är vi väldigt nöjda med. Men insikten såhär i efterhand var att det ju var ett betydligt större uppdrag än vad vi tänkte oss från början. Det har gått åt extremt mycket tid och energi bara att rodda runt det här. Alla borde få chansen att göra det för att se hur mycket engagemang det krävs. Varje dag sedan påsk har vi jobbat med det här. Vi har nog haft en ledig vecka på ett halvår. Jag är ju extremt tacksam för teamet jag har haft, André, Johan och David som har ställt upp. Speciellt André som har varit ledig för att kunna följa med på det här.

Foto: Erika Näsberg

Lärdomar till kommande år? 
-Många, men vi tyckte till exempel att vi hade tagit till budgetmässigt, men det hade vi inte gjort. Den budgeten tog slut, så det har varit en utmaning på slutet att få det här att rulla runt. Så nu gäller det att summera året och sedan budgetera för nästa år och hoppas att det är tillräckligt många som vill vara med oss och stödja det vi gör.

Men du ser ingen omöjlighet rent praktiskt att köra tre serier även nästa år, om allt faller på plats? 
-Vi får se, om vi inte kan köra alla så är det SDC och GDS som blir lidande i så fall. Det som är fördelen med SDC och nya SM nu då är ju att tävlingen inte blir drabbad om man är borta när det är så många fler förare som kör i den serien. Så förhoppningen är minst några svenska tävlingar men ett tydligare fokus på Drift Masters. Men vi ska inte försöka dräpa oss för att hinna överallt som vi har gjort i år, för det har varit en utmaning. Nu på slutet hade vi nio veckor med event varje helg. Det är fruktansvärt krävande. Vi har ju hunnit med över 4000 mil transport i sommar också.

Och det är ju dessutom lastbilstransport… 
-Ja, vi har ju kör- och vilotidsregler att följa, vi kan inte bara våldsköra hela vägen till en tävling. Det blir ganska kännbart att åka lastbil sådär, komma fram, bygga upp, serva bilen, tävla, riva allting och sedan iväg igen. Ser man till tiden så är det vi har gjort på två i sommar en heltidstjänst för tre personer.

Det låter ju som om det kan bli ett spännande år även nästa år. 
-Förhoppningen är ju det i alla fall, sedan är det mycket som ska falla på plats. Det är ju pengarna som styr i slutändan.

Foto: Henrik Andersson

Så får vi se om du får sällskap av fler svenskar nästa år eller hur det blir
-Det återstår att se, jag hoppas såklart att vi blir fler som kör. Ambitionen från Drift Masters sida är att alla som anmäler sig och är med i serien ska köra hela serien. Förutom intresset från Formula Drift så är det några fler irländare som väntas köra och även några BDC-förare. Så det kommer att bli en ganska tuff gallring och det kommer att bli väldigt spännande att se hur startfältet blir till nästa år.

Och där lämnar vi Jim och önskar honom först en riktigt skön semester i Los Angeles där han och kompisarna bland annat ska besöka Formula Drift-finalen på klassiska Irwindale, och sedan lycka till med att få ihop allting till säsongen 2019. Vi kommer att följa en eventuell satsning på Drift Masters European Championship 2019, det är helt säkert!

Text: Christer Hägglund – DriftZone.se
Foto: Henrik Andersson, Emil Åhman, Christer Hägglund, Stefan Lindgren, Erika Näsberg – DriftZone.se, Jordan Butters