Glöden har slocknat hos Emil Vikman

0
145

Unge västeråsaren Emil Vikman har haft stora bekymmer de senaste säsongerna. Nu ser det ut som att det dröjer innan vi får se honom på banorna igen. Branden på Gymkhana Drift blev droppen som fick bägaren att rinna över. För DriftZone summerar Emil den senaste säsongen.

– Sommaren 2019 har varit väldigt blandad från våran sida i teamet. Den har skapat mycket bra men samtidigt mycket dåligt, den enkla summeringen utav säsongen är ändå att den varit alldeles för kostsam samt motivationskrävande för att kunna se den ljusa gnistan i sporten. Liksom tidigare år har vi haft väldigt mycket problem med dem tekniska bitarna gällande bilen. Otroligt mycket som strulat, och så fort man hittat en bra lösning på problemet så dyker nästa problem upp.

– Självklart är detta en sport som drar med sig mycket skruvande och saker som tar stryk, men tillslut kommer man till en gräns när motivationen försvinner och det är precis det som drabbade mig redan under säsongen 2018. Dock så kändes det ändå som att vi hade mycket mer att ge, och det gjorde precis som tidigare år att vi kämpade på i vanlig ordning. För någon gång måste väl problematiken sluta och kunna göra att vi kan genomföra en hel tävling? Eller..

Du har kämpat med flera stora motgångar de senaste åren, hur tar man sig igenom det och hur tufft är det för dig och teamet?

– När säsongen 2018 tog fart var motivationen bra men det kändes snabbt att dem tekniska problemen fanns kvar vilket skapade motivationsbrist rätt tidigt in på säsongen. Dock är jag inte den som ger mig i första taget kan man nästan nu vilja stå fast vid efter ca 5 år utav ständigt strul. Men tillslut når man en gräns där man känner av att man lägger ner alldeles för mycket tid, pengar och intresse för sporten.

– Tyvärr mer än den glädjen man tillslut får tillbaks. Teamet jag har haft med mig vid min sida har varit det absolut bästa vilken förare som helst har kunnat önska sig. Det är grabbar med 110% kämparglöd och som ALDRIG har gett upp eller svikit mig. Grabbarna har alltid hittat på lösningar och motiverat mig till att fortsätta köra, vilket har sedan 2018 varit min dragkraft till att vilja fortsätta att kriga mot toppen.

– Utan teamet som har varit med så kan jag säga att det hade inte varit någon körning de senaste åren. Lika så alla mina otroliga samarbetspartners och sponsorer som alltid stått vid min sida och ställt upp för mig, det har skapat glädje och gett mig motivation till att fortsätta. Utan dessa personer runt sig kan ingen förare leverera på topp vilket gör att dem har en precis lika stor del och om inte större än själva föraren. Det anser jag, och det har jag mig själv fått bevisat genom åren.

Trots det tuffa året, vilket är ditt bästa minne från 2019?

– Mina bästa minnen från säsongen 2019 var nog allt inför och från Gymkhana Drift. Där kämparglöden verkligen visade sig på topp. Alla i teamet, sponsorer och vänner krigade tillsammans för att få se oss köra. Vi byggde ihop ett helt nytt motorkoncept på ett par veckor och känslan när man väl lyckas stå på startlinjen inför en fullsatt publik, det är verkligen magiskt!

– Allting kändes så sjukt bra fram tills branden var ett faktum. Som även då satte stopp för oss.. Även ett bra minne från säsongen var när vi fick till två bra kvalåk under Elmia och påsksladden. En poäng från förstaplatsen.

Hur ser framtiden ut, kommer du att fortsätta att satsa Drifting eller har du andra planer?

– Hur ser framtiden ut för oss? Det är väldigt oklart kan jag säga. Men det jag vet av just nu är att jag väljer att lägga hjälmen på hyllan ett tag fram över. Nu känner jag att motivationen har försvunnit helt, och efter all prestation vi lagt ner under de senaste åren så känns det ändå som att vi kämpat tillräckligt för att försöka lyckas nå dit vi egentligen vill.

– Ingen är dock så tacksam som jag, att jag haft dom otroliga människorna runt om mig, alla sponsorer som trott på mig, alla vänner och familj som alltid stöttat mig och som velat se oss lyckas. Som sagt utan dessa underbara människor runt mig hade jag aldrig kunnat ta mig dit vi är idag.

– Så med fanan i topp väljer jag nu att parkera bilen för stunden, och hur långt uppehållet blir kan jag inte svara på.. Om bilen säljs eller blir kvar är också osäkert just nu. Som sagt tiden får helt enkelt visa hur vi gör. Jag, Emil Vikman med tillhörande team tackar för sig och hoppas att vi ses på banorna i framtiden.

Text: Stefan Lindgren – DriftZone.se
Foto: Henrik Andersson – DriftZone.se