”Utan eldsjälar, ingen motorsport”

0
9

Runt om i motorsportsverige finns de, eldsjälarna. De sitter i klubbstyrelser, kommittéer, är funktionärer och mycket annat. Utan eldsjälarna skulle vi inte ha någon motorsport att njuta av. Bara för att genomföra en tävlingshelg åtgår det en hel del frivilliga resurser som sköter allt från tävlingsledning, bedömningar, besiktningar, säkerhet, start och tidtagning till kiosk, parkering, publikinsläpp och mycket annat. I många fall är de allmänt intresserade av sporten, men saknar direkt koppling.

En av dessa eldsjälar är Jenny Lindström. Jennys namn dyker upp lite här och där när man söker uppgifter om motorsport, och vi på DriftZone bestämde oss för att höra med Jenny om hennes engagemang.

Foto: Peter Eliasson

Först och främst, var kommer ditt motorintresse ifrån?
– Bil- & skoterintresse har funnits åtminstone sedan jag var 13 år, och med det ett ständigt resande runt landet på bilmässor, tävlingar och evenemang.

Man ska ju aldrig fråga om en dams ålder, men vi förstår att det är några år i alla fall. Vilka klubbar eller verksamheter är du huvudsakligen engagerad i?
– Sedan några år tillbaka är jag engagerad i SMK Sundsvall där jag blev invald som ordförande för tre år sedan. SMK är en förening som har de flesta bilsporter under vingarna: drifting, rally, racing, gokart, backe, folkrace… Där sitter jag än idag och i alla fall i några veckor till, då det är årsmöte igen. Sedan sitter jag med i styrgruppen för Onsdagsbus på Mittsverigebanan. Jag är även lite involverad i Krutcupens evenemang som sker här uppe i mitten av februari.

Ja, då förstår jag att det är fullt upp. Är föreningsliv i allmänhet något som du alltid varit engagerad i?
– Föreningslivet och styrelsejobben började redan för 20 år sedan då jag var med på att starta upp en förening som heter Westernryttarna I Nedre Norrland. En förening som i sommar kommer att ha jubileum, faktiskt samma helg som SM/RM går på Sundsvall Raceway, tyvärr. Men första motorklubben jag engagerade mig i var skoterklubben hemma i västra Medelpad, Gransjöbodarnas Snö Skoter Klubb. Där blev jag invald som ordförande och satt på mandat i två år. Sedan så flyttade jag och då blev det naturligt att avgå. Den mesta erfarenheten av att jobba med just motorevent har jag ändå fått från Onsdagsbus. Det började med att jag 2009 bara skulle ”hjälpa till några onsdagar”, till att hoppa in i styrgruppen 2010 och tillsammans med tre kollegor till driva Onsdagsbus sedan dess.

Hur kommer det sig att du hamnade som ordförande i SMK, en förening med motorsport som huvudsaklig verksamhet?? Steget känns ganska långt och kanske inte helt givet.
– Att ha äran att få bli förtroendevald som ordförande i SMK Sundsvall var riktigt roligt. Jag var inte verksam i föreningen sedan tidigare utan det var styrelsen där som hade “hört talas om mig” en driftig, verksam tjej som är en ren motornörd och har erfarenheter av styrelesearbeten. Jag var ju lite tveksam i början såklart, men det har varit roliga och lärorika år utan tvekan och jag ångrar inte att jag var så stollig att jag tackade ja. Det har även öppnat upp att man lärt känna mycket motorfolk runt om i Sverige och jag gillar att lära känna nytt folk och knyta kontakter! Nu stundar det som sagt årsmöte om några veckor, så vi får väl se om man får förtroende för ett år till då.

Modigt att våga, tycker jag. Kör du själv och vad i så fall?
– Ja, men tyvärr mindre än jag skulle vilja. Tiden tryter för det mesta och när man är med och arrangerar de flesta eventen så är det svårt att hinna köra helt enkelt. Två gånger har jag varit iväg och kört bana i sommar, ena gången med lånad bil och andra gången med “familjebilen” som är en MB 190 “icke original”.

– Den bilen har jag även gjort tävlingsdebut med inom bilsporten, då jag tävlade i tävlingsgrenen Backe nu i somras, även det på ett arrangemang där jag var involverad. Jag slutade på en tredje plats av totalt tolv startande och fick främsta placering av de som hade “gatbilar”, de som tog guld och silver hade rallybilar. Så det får man vara riktigt nöjd med!

– Jag skulle vilja ut mer och köra för det är ju så vansinnigt roligt, dessvärre så finns ju sällan gott om tid på sommaren och så har jag en krånglande handled efter en skoterkrasch för några år sedan. Tyvärr så påverkar handleden bilkörning mer än jag önskar. I framtiden så hoppas jag komma ut på någon endurotävling med snöskoter också.

Foto: Erika Näsberg

Som tjej då, i dina olika uppdrag i mansdominerade föreningar, som skoterklubben och SMK, har du känt av någon särbehandling? Postitiv eller negativ?

– Jag är uppvuxen med att jobba inom industri och verkstad, så jag är van att vistas i mansdominerade miljöer. Just nu driver jag ett café, och det är nog mitt första jobb inom något som skulle kallas ett traditionellt kvinnoyrke. Men nej, jag har nog aldrig känt mig särbehandlad. Ska man vara noga och tänka efter så har det säkert hänt, men det är nog i så fall mer på skotersidan än på bilsidan.

– Dock en rolig händelse för två år sen, när jag var på Motormässan i Östersund med en monter och representerade SMK Sundsvall. Jag hade med mig min pojkvän i montern också, och alla vände sig till honom när de hade frågor.

– “Nej, ni får prata med min tjej, det är hon som är ordförande, jag är bara här som sällskap” svarade han och möttes av en del långa ansikten.

– Men överlag så märker inte jag personligen att det är nån särbehandling just för jag är tjej, jag är nog mer grabb i hjärna och hjärta, så det kanske är därför också. “Hellre skit under naglarna än nagellack på dom” brukar jag säga. Men de finns ju gånger där man fått uppskattning för man är tjej bland gubbarna och vågar vara framåt ändå, och det är ju roligt!


Foto: Erika Näsberg

Hur kom det sig att du var med och drog igång Northern Drift Series?

– Jag fick frågan av NDS skapare Simon Granlund och Fredrik Westring om jag ville vara med, och som vanligt… Jag har svårt att säga nej till nya utmaningar och därmed tackar man ja. Vi gick in i serien som arrangör ganska tidigt och var med i två säsonger. Första året hade vi tyvärr väldigt få anmälda så vi fick avblåsa. Andra året hade vi fler anmälda, men en heldag med regn dessvärre. Men vädret är inget en äkta driftare bryr sig för mycket om. NDS är en jättebra instegsserie för de som är intresserade av drifting och vill ta steget att prova på att tävla. Så alla som är lite småsugna, PROVA! Ni komma tycka det är jätteroligt!

Snart är det sommar igen, vilka höjdpunkter ser du under det kommande säsongen?
Ur eget perspektiv hoppas jag på mer tid och pengar så jag själv kan lyckas ta mej ut mer och köra för det är ju så roligt. Ur föreningsperspektiv så hoppas ja på en solig sommar med tävlingar som är bra ur både arrangörssynpunkt, tävlandes synpunkt och inte minst med publik som är nöjd. Man sliter ordentligt för inga pengar alls eftersom man gör allt ideellt, men när man ser hur alla är glada och nöjda efter ett event, DET är lönen liksom!

– SMK har ett rally planerat i maj, sedan klassiska backtävlingen Söderknallen uppför Södra Berget. Det blir inte back-SM där i år så planen är att det finns utrymme för mer drifting istället. Det jag önskar för Sundsvall är bland annat att få till en riktig utomhusgokartbana. Det är där vi har återväxten i vår förening, men det är svårt att motivera barn och ungdomar när de närmaste banorna ligger i Örnsköldsvik och Östersund.

– Vad gäller Onsdagsbus så finns det många idéer, men vi har lite sparlåga då läget med själva banan är oklart just nu på grund av att ägarbolaget ansökt om likvidation. Vi vet helt enkelt inte vad den möjliga nyttjandegraden för säsongen är där ännu, tyvärr.

Vilka utmaningar ser du för motorsporten för att kunna fortsätta arrangera tävlingar?
-Vi har en stor nöt att knäcka, och det gäller alla föreningar överlag. Folk måste förstå att man måste vara verksam på de ideella planet för att den här typen av verksamheter ska fungera. Föreningslivet i Sverige är stort, men blickar man tillbaka bara 10 år och tittar på engagemanget då, både antalet aktiva hjälpsamma medlemmar och hur mycket varje hjälpte till, sedan tittar man hur det ser ut nu…  Ja då vågar man inte ens gissa hur det ser ut om 10 år. Föreningslivet är på nedgång på grund av att folk tror att allt kan fås på en silverbricka eller att man kan betala sig ur alla situationer. Det finns uppgifter för alla, flaggvakter, kioskpersonal, brandskydd, vård och mycket annat. Så vill man finns det möjlighet att engagera sig.

Kort och koncist är det faktiskt så att utan eldsjälar, ingen motorsport!

Text: Christer Hägglund – DriftZone.se

Webredaktör - Skribent - Fotograf | Sundsvall | Bevakar allt som händer i Sundsvallsområdet och reser en hel del för att bevaka SM/RM i hela Sverige. Är ibland kommentator på DriftZones livestream.