Alexander Kvist: “Förhoppningen inför 2018 – mer publik och mindre regn!”

0
7

Om du tävlar i drifting har du sannolikt kommit i kontakt med honom. Om du följer sporten från sidan har du säkert hört hans namn. Om du gillar häftiga bilar i allmänhet har du säkert sett hans bygge. Mannen i ropet är naturligtvis ingen annan än Alexander Kvist – teknisk ansvarig för SM/RM-serien 2017 (och sannolikt även tekniskt ansvarig säsong 2018), driftingförare och bilbyggare, bland annat! Efter en späckad sommar innehållandes tävlingar och egna körningar, däckrök och eldsvåda, så har DriftZone tagit kontakt med Kvist och snackat om säsongen som varit både den bästa och den sämsta hittills, om bilen vars kanske mest unika detalj mest är opraktisk och om passionen drifting.

Hur ser du på säsongen som gått?
– Rent tävlingsmässigt så måste jag säga att det varit det bästa året någonsin för svensk drifting, överlag, på alla nivåer. Ja, även frikörningsmässigt faktiskt. Utbudet som funnits av körningar den här sommaren har aldrig funnits förut. Det har varit någonting nästan varje helg hela sommaren. Tittar man till utövarna och ser till exempel kvaliteten på byggena så känns det som att allt tagit ett stort steg framåt även där den här sommaren.

Och för din egen del, med din egen körning?
– Ja, då har det väl kanske varit det sämsta året hittills tror jag. Det har mestadels bara varit misär och trasigt. Jag tror att jag kanske har kört upp tre par däck på hela sommaren. Problemen har avlöst varandra med en bil som krånglat. Det har varit mekaniska fel, det har varit elektriska fel. Jag körde ju i och för sig på Gröndal på frikörningen i samband med RM-finalen, testade bilen lite inför sista Gatebil, och det gick ju helt okej tills jag krökte styrstagen. Jag hade inga i reserv så det var ju bara att packa ihop. Det var jag ändå inte så bitter över för bilen fungerade ju ändå. Men sedan på Mantorp… Jag kom dit, körde fyra varv tror jag och sedan gick fästena till fuelrailen av så bilen började brinna ganska rejält. Så det mesta är förstört nu.

Blev det så illa alltså?
– Ja det tog ganska rejält. Vintern lär gå åt till att renovera. Visst, det kunde ha gått betydligt sämre. Det blev ju inga personskador och det är ju ändå huvudsaken. Men det är ju sådant som händer tyvärr, förr eller senare råkar nog alla ut för det. Så man kan ju säga att det här har varit mitt skitår.

Hur går tankarna kring bilen nu då?
– Det beror väl lite på vilken sida av myntet man tittar på. Rent effekt- och drivlinemässigt så kommer jag mest bara återställa den så att den fungerar att köra. Förhoppningen är ju att kunna köra nästa år det jag vill köra och ha ett ganska problemfritt år. Kosmetiskt sett få får jag väl se. Jag har alltid sagt, varenda höst, att jag inte ska göra någonting med bilen och sedan går det några veckor och då står den där i molekyler och ser helt annorlunda ut. Ja, det finns planer men jag har inte riktigt bestämt än om jag ska sjösätta dem eller inte. Tanken är väl annars bara att ta isär allt och göra det lite snyggare, lite mer arbetat. Förhoppningsvis blir det väl premiär till Elmia, och ställa ut om det är någon stackare som vill ha mig med i sin monter!

– Mitt fokus har ju varit lite så nu, sedan jag valde att sluta tävla, att komma tillbaka till den typen av drifting som jag brinner för. Det ska vara lågt, det ska vara snyggt, det ska vara arbetat. Det behöver absolut inte vara det absolut bästa funktionsmässigt, för mig väger utseendet tyngre i drifting än hur bilen egentligen fungerar. Jag tycker att man tappat för mycket av det i inte bara svensk drifting utan även i västerländsk drifting – det tänket finns inte riktigt längre. Nu är det så väldigt racefokuserat så man tummar mycket på stil och utseende för att det ska fungera bra tävlingsmässig, och jag förstår de som tävlar, men jag vill inte vara en del av det. Jag vill kunna hålla på min inspiration och min vision av hur driftingen ska se ut.

Men du, apropå styling och utseende på bil – hur kom du på idén med Lamborghini-dörrar till bilen?
– Oj jag måste nästan tänka efter själv lite nu! Bilen jag har nu byggdes ju egentligen ny inför förra året, men då såg den ju helt annorlunda ut. Vi hade väl diskuterat det lite i garaget och så, det vore ju fränt att ta tillbaka lite ”Fast & The Furious”-styling men att göra det på rätt sätt. Och sedan av en ren slump så var det en kille ett par mil ifrån mig som la ut en annons på ett par sådana gångjärn, egentligen till helt fel bil då, men jag skambjöd och tänkte att får jag dem så får jag dem, så får vi se. Sedan kom han med dem till garaget och tyckte att jag skulle lösa det. Och det här var ju… Vad kan det ha varit, en vecka tror jag, före Elmia. Bilen var ju egentligen helt färdig för övrigt så det var ju bara att plocka isär och börja svetsa. Och det gick ju! Men det är ju extremt opraktiskt. Tycka vad man vill om utseendet på det, men det väcker reaktioner och åsikter.

Vad får du för reaktioner?
– Jag trodde nog faktiskt att fler skulle ha negativa åsikter om det. Men det har faktiskt varit övervägande positivt så det verkar som att folk ändå uppskattar tänket. Så de får allt vara kvar ett tag till. Men som sagt, extremt opraktiskt. Enda fördelen är väl egentligen när man ska i och ur bilen när den står på en släpkärra, då behöver inte dörrarna slå i skärmar, men i övrigt är de mest bara i vägen.

Om vi kliver vidare och tittar framåt – Vad tror du om SM/RM 2018?
– Jag hoppas och tror att det kommer ta ytterligare ett stort steg framåt, både vad det gäller arrangörsmässigt och förarmässigt. Jag hoppas att i år har varit ett smakprov och att allt kommer fortsätta utvecklas ännu mer. Det är känslan jag får när jag pratar både med förare och arrangörer, det känns som att alla lägger i nästa växel redan nu. Min största förhoppning är väl att mer publik ska hitta till tävlingarna, det är väl det kanske som saknats under 2017, bortsett från Gatebil-eventen. I övrigt har ju publiken uteblivit lite, tyvärr. Vem som helst kan ju ändå åka och titta på drifting och tycka att det är kul, även om man inte tycker om bilar så kommer man tycka att det är skithäftigt att kolla på. En större publik skulle ju även gynna förarna, då har ju de lite mer att presentera för sina sponsorer med. Och så hoppas jag på mindre regn än vad vi haft 2017 med. Så det är väl vad jag hoppas på inför 2018 – mer publik och mindre regn!

Och driftingsommaren 2018 mer allmänt?
– Ja, en sak som jag hoppas på inför 2018, är att den del av drifting som jag brinner för tar ett kliv framåt och börjar göra sig hörd igen. I år och förra året så har väldigt mycket fokus legat på just tävlingsdrifting. Jag hoppas att gräsrotssidan och de som ”lever” drifting börjar göra sig hörda och får synas lite mer. Jag saknar den sidan av det. Det var ganska aktivt och levande när jag började med drifting, men allt eftersom alla började tävla mer så har man kommit från ”passionen drifting”. Man börjar ju se ganska mycket, framför allt när man kollar USA, Australien och Nya Zeeland att den delen av drifting börjar blomma upp igen så jag hoppas att vi får se samma trend här också. Det är ju där man hittar nästa generations bra förare, de måste också lyftas fram.

Fortsätter du som tekniskt ansvarig för RM/SM?
– Ja, det är väl tanken i alla fall. Valberedningen inom SBF har inte sagt sitt än, men med största sannolikhet kommer jag sitta kvar och ha hand om samma saker som jag haft hittills. Förhoppningen är ju att jag kommer fortsätta och därmed vara med och besikta på alla tävlingar nästa år, för att på så vis kunna öka kontakten med alla förare. Det är viktigt för dem att ha ett ansikte på vem som gör vad. Men vi får se vad som händer!

Har du något eller några speciella minnen från 2017 som du vill dela med dig av?
– Oj! Det är ju så himla mycket egentligen. Man har ju sett så mycket i år. Ja, jag vet att det tjatats en hel del om att RM varit så himla bra, men jag får fasen säga att RM-finalen var det som jag kommer komma ihåg som årets höjdpunkt. Det var riktigt riktigt kul att vara med på. Sedan är det ju stämningen, både i SM och RM, stämningen runt omkring. Inte bara under tävlingen men när man går omkring i depån och bara tar in miljön. Familjekänslan finns kvar även fast det börjar bli så pass seriöst. Det är nog det jag tar med mig från 2017, det är kanske inget specifikt på det sättet, men det är vad jag kommer på.

– Jag hoppas att vi kommer få ”tjata” lika mycket om SM nästa år som vi gjort om RM i år, så att det inte blir sura miner där! Men det handlar nog mycket om att man har blivit så mycket mer överraskad av RM än av SM. I SM vet man att de håller hög klass, man vet att de kör snyggt och spektakulärt. När det gäller RM, åtminstone om jag talar för mig själv, så hade jag nog ganska lågt ställda förväntningar inför säsongen, så utvecklingen hos många i RM, och framförallt hur man själv har sett på RM-serien har ju varit som två olika saker om man sett till premiären och finalen. Det är väl därför man minns så mycket från just RM. SM-åkarna har definitivt kört på den nivå de ska göra, men det räknar man med från början. Det är svårare för SM-förarna att sticka ut och imponera. Men det har varit riktigt roligt hela året och jag hoppas att alla berörda parter känner likadant.

Vi på DriftZone håller helt klart med om att det varit en riktigt rolig säsong och med det tackar vi Alexander Kvist för pratstunden.

Text: Erika Näsberg, DriftZone.se
Foto: Christer Hägglund, DriftZone.se

Skribent - Fotograf | Sundsvall | Bevakar händelser och förare i Sundsvallsområdet med omnejd. Täcker framförallt SM/RM och diverse frikörningar.