David Kalas: ”Huvudproblemet för förarna är sätestid”

0
119

David Kalas var bedömare i både Swedish Drift Championship och Gatebil Drift Series under den gångna säsongen.

Vi fick tag i David när han var på väg till Sotji för en deltävling i den ryska serien RDS.

David, vad är din spontana kommentar om vad du såg under den här säsongen i SDC och GDS?
 -Bilarna är välbyggda, säkra och även om man tittar på budgetbyggen så har de viktiga säkerhetsfunktioner, och det är viktigt. GDS och SDC skiljer sig åt, och det är bra. SDC är en nationell serie där man kämpar för att få status som nationell mästare. GDS är ett firande för motorsport. SDC är en nationell serie med god nivå, Gatebil är något speciellt som varje driftare borde besöka åtminstone en gång i livet.

Vad anser du borde vara huvudfokus för skandinaviska förare nu, för att nå framgång i internationella serier som DMEC och NEZ?
 -Huvudproblemet är sätestid, men det är samma sak i de flesta länder. Förarna måste leta efter så mycket sätestid som de bara kan. Skandinaviska förare har bra inställning, bra team, man använder spotters, men gör fortfarande misstag under kval och battles – och det beror på att man behöver ha mer sätestid för att få bättre självförtroende.

Du besöker många event och arrangörer under ett år. Om du skulle ge svenska arrangörer ett gott råd, vad skulle det bli?
 -Var inte rädd för förändringar. Om du kör en banlayout under X år så kan det vara bra att ändra den, speciellt eftersom bilar och förare utvecklas, så borde även banlayouten göra det. Till exempel banan i Hultsfred, som skulle kunna ändras till att bli snabbare. Vi ändrade banlayouten till sista omgången i GDS på Mantorp Park, och det fungerade bra. Tyvärr kämpade vi mot vädret under den tävlingen.

På tal om DMEC, kan du nämna en eller ett par höjdpunkter under DMEC-säsongen?
 -Det var så många höjdpunkter under året med DMEC, så jag kan omöjligen välja ut två. Men vad jag tycker är bäst är utvecklingen hos DMEC-förarna. De kör gång på gång på gränsen till det omöjliga och tack vare det så höjer de sin skicklighet långt framför alla andra.

Tycker du att det är en stor fördel för er som bedömare att följa en hel serie, som du Vernon Zwaneveld och Kevin O’Connel gjorde i DMEC?
 -Det är bra för serien om man kan ha samma bedömare hela säsongen, för bedömningen blir jämnare över säsongen. Problemet är att det inte finns tillräckligt många bedömare så att alla kan ha det så. För mig är DMEC huvudserien, så jag kan lova att jag kommer till varje deltävling, men på grund av det kan jag inte lova någon annan serie detsamma, om det blir en kollision. Nivån på DMEC är väldigt hög, medan det för en nationell serie inte är riktigt lika viktigt. Där fungerar det med två bedömare som följer hela serien och så byter man en internationell bedömare till varje tävling.

På Hultsfred så såg jag dig söka efter spottern till en förare, efter att ha tagit ett svårt beslut, för att förklara för spottern varför ni tog det beslut ni tog. Tycker du att den omedelbara kontakten med spotters och förare är viktig?
 -Om det finns tid för det så är det bra, för man kan ofta undvika dåliga känslor och förarna uppskattar det. Om det inte finns tid, vilket det oftast inte gör, så förklarar jag för föraren efter tävlingen. Vi tittar ibland på en repris och pratar igenom vad de kan göra bättre till nästa gång. Det också därför som det är så viktigt för bedömare att göra anteckningar, så att man kan förklara sitt domslut, varför det blev som det blev och vad man kan göra nästa gang för att förändra det. Det här är hjälp för förarna och serien, för körningen blir bättre och lyfter driftingen som sport.

Några skillnader mellan hur den kritiken mottas i olika länder?
 -Ja, självklart är det stora skillnader, det är viktigt när man pratar med människor att man accepterar deras kultur och sätt att tänka. Men man behöver också vara strikt när det gäller regler.

Om vi skulle glimta in i framtiden och nästa år, kommer du att vara lika upptagen då?
 -2017 hade jag 28 tävlingar runt om i världen. I år försökte jag minska ned det för att ha mer tid hemma med familjen och mitt vanliga jobb, så i år blev det 23 tävlingar. Jag blev också ordförande i en grupp i FIA som har hand om tävlingsregler. För nästa år ser det just nu ut som det blir liknande det här året, men det blir också ett projekt inom FIA för att träna nya bedömare. Så det blir mer och mer jobb som har med drifting att göra.

Får vi se dig i Skandinavien igen?
 -Det tror jag! Jag tycker mycket om Skandinavien och driftingen här, och pratar redan med Gatebil Drift Series om 2020.

Något du skulle vilja tillägga?
 -Jag skulle vilja tacka alla som läst så här långt, för utan sådana entusiaster skulle driftingen inte vara den framgångsrika motorsport som den är. Det är en ljus framtid för drifting och jag är väldigt glad att jag kan hjälpa till med den utvecklingen av den här sporten!

Text: Christer Hägglund – DriftZone.se
Foto: Björn Billsten – DriftZone.se