DriftZone klurar på årets banor

0
19

En lite luddig härlig rubrik så här på måndagsmorgonen, ok det medger vi. Men precis som rubriken säger, så har vi funderat på årets banor, specifik på hur körningen skiljer sig på banorna. Nu vet vi inte hur alla olika banor kommer att dras, men om de körs i ungefär samma stil som tidigare år. Så kommer förarna att ställas mot många olika svårigheter under säsongen, vad som alltid finns med i grunden är din egna skicklighet såklart.

Jens Stark Junttila, från Rudskogen 2016. Foto: Henrik Andersson

Årets SM-Serie, är uppvässad och skapar massivt intresse. Ett intresse som Driftingen behöver i vårt avlånga land, denna SM-säsong tar förare, publik och media på en resa genom större delen av Sverige, med en avstickare till Norge. Banorna som är bokade är:

Eskilstuna Motorsport Arena (Gröndal)
Mantorp
Sundsvall
Sturup
Rudskogen (Norge) Gatebil
Mantorp igen för finalen under Gatebils final

Så om vi går in och kollar lite på hur dessa banor skiljer sig åt, då blir det lite intressant. För att komma vinnande ur denna säsong, då kan du inte bara dyka upp med en vässad motor – du behöver skickligheten att hantera bilen till 100%. Vi funderade lite på hur banorna ställer olika krav på både bil och förare, så häng med nu när vi börjar med en av våra populäraste banor som kallas Gröndal.

Erik Kagg lägger massor av rök på Gröndal. Foto: Henrik Andersson

Eskilstuna Motorsport Arena är en väldigt omtyckt bana som finns strax utanför Eskilstuna, den kallas för Gröndal. Premiären körs här, på en teknisk och tight bana som har några svåra partier. Oavsett vilket håll som tävlingen körs så är alltid “Muren” en källa för misstag, men också den nivåskillnad som finns på banan kan ställa till det. På denna bana är inte hästkrafterna som styr, utan här handlar det om teknik och din färdighet som förare. Hästkrafter eller rättare sagt mycket vridmoment, är såklart alltid bra att ha. Men på banan i Eskilstuna så har den i vårt tycke mindre betydelse, här är det tekniken som styr – inte farten. (reds. notering)

Henrik Isaksson under Gatebil Mantorp i September 2016. Foto: Henrik Andersson

Mantorp som kommer i den andra deltävlingen däremot, här har du fördelar med lite mera knuff i motorn. Nu ligger såklart dina färdigheter som förare alltid i botten, men om du kör en bil med 300hk så kommer den inte att kunna hänga på en bil med 800+hk, speciellt i den långa Pariserkurvan – det är fysikens lagar som styr det. Du behöver ha mycket fart och köra på med full attack så att bilen kan hålla linjen och stanna i sladd, utan risk för rätning. Ser kanske lätt ut när en van förare kör, men tro oss – det är absolut inte lätt. Mantorp med sin storlek lägger till en sak förutom tekniken, det är farten som blir högre och då gäller det att ha bra med vrid i motorn.

Rickard Ivars under SM deltävlingen i Sundsvall 2015. Foto: Henrik Andersson

Sundsvall kör sin deltävling efter Mantorp, här byter vi tillbaka till en mindre och tightare bana. Banan som finns på en bit utanför Sundsvall fick sig en rejäl ansiktslyftning till 2016, det är en teknisk bana där antalet hästkrafter har mindre betydelse. Banans sträckning är rätt platt, däremot så är den teknisk och du måste sätta dina initieringar och länkningar direkt, för att inte hamna fel. Denna bana tror vi premierar förare som har stenkoll på sina inställningar och teknik, samt hur bilen rör sig. Precis som Eskilstuna Motorsport Arena.

Kim Fors under SM finalen på Sturup 2015. Foto: Henrik Andersson

Sturup som ligger några mil utanför Malmö kör den fjärde deltävlingen, det är en svår bana (mitt tycke) som kombinera fart, höjdskillnader och snabba länkningar. Allt beroende såklart på hur banan läggs, men om banan läggs som den var tex 2015, då börjar banan med att du kommer över ett krön i bra fart, den första zonen finns strax bakom krönet och din första länkning, gör du i backen ner mot en liten kurva som sen länkas ihop med en lång svepande kurva som avslutar banan. Här tror jag att mycket vrid i motorn och grym körteknik blir en vinnande kombination. Se över dina inställningar, för denna bana sätter dem på prov ordentligt.

Johan Andersson på Rudskogen 2016, foto: Henrik Andersson

Deltävlingen som kommer sen, tar oss in i Norge. Rudskogen står då värd för den femte deltävlingen, banan är populär och det är en stor anläggning som Gatebil har använt många gånger för sina festivaler. Om banan läggs så som den gjordes 2016 så kommer den att bli teknisk och lätt att köra bort sig på. Två stora fina kurvor i lite uppförslut som länkas till en backe uppför som i sin tur går över i en lång kurva som även har en lutning neråt. Du går in i kurvan och kommer upp på toppen av backen precis när du byter håll på driftingen, vilket kan ge konstiga effekter med tappat fäste och så. Kurvan du initierar högs upp är lång och svepande och är dessutom i en nedförsbacke. Här gäller det att ha mycket kraft i motorn för att kunna styra sladden genom den långa svepande kurvan. Men utan bra färdigheter som förare så kommer du att få kämpa hårt.

Den beryktade Pariserkurvan på Mantorp Park. Foto: Henrik Andersson

Finalen, denna grandiosa final som körs under Gatebils final på Mantorp, här gäller det allt eller inget. Fullt ös och nu har faktiskt förarna fått känna på Mantorp tidigare. Banan har också en kombo som premierar vass bil med lika vass körteknik. Dessutom så är det finalen – sista chansen att ta max poäng…

Det var årets säsong, som sagt nu vet vi inte hur banorna kommer läggas. Men vi tror det kommer bli liknande som övriga år… En viktig sak att komma ihåg, stor motor med enormt med vrid och multum med hästkrafter är inte allt – utan bra färdigheter som förare så blir det svårt att hävda sig i årets startfält.

Vad tycker ni? kommentera gärna och kom med egna funderingar. Dessa funderingar/tolkningar kommer från Mig (Henrik Andersson).

/Henrik Andersson – DriftZone

Henrik Andersson
Skribent - Fotograf - Filmare. Jag kommer att skapa material till Driftzone, men vem är jag då? En kille som har stort intresse för motorsport och fotografering. Har varit intresserad av motorsporten så länge jag kan minnas.