Erlandsson summerar säsongen 2018 i DMEC och SDC

0
580

Christian Erlandsson var en av de som körde med den svenska flaggan i Drift Masters 2018. Dessutom gjorde han en full säsong i SDC. Nu summerar han intrycken från säsongen.

Med otur och extremt små marginaler missade han att kvala in till ett par tävlingar, men på slutet hittade Christian rätt och lyckades bra i ett par deltävlingar. Kvalfjärdeplatsen på Hockenheim och den påföljande tiondeplatsen i tävlingen var den största resultatmässiga framgången i DMEC. 

Du körde i två serier förra året, SDC och DMEC. Om vi börjar med SDC, där du hade placeringarna 11, 15, 21 och 15. Hur tycker du att de gick i de olika deltävlingarna?
-Ja, precis 2018 körde vi två serier plus andra event som påsksladden och Discodans. Det var ett tufft år, men har man startat något så får man fullfölja det hela vägen tycker jag. Och jag har lärt mig mycket under tiden som till exempel att bara köra en serie, det blir alldeles för intensivt annars. Men SDC 2018 var ett halvsegt år.

Första deltävlingen i SDC 2018
Foto: Leo Holmberg

Mantorp Dotz
Mantorp kvalade jag delad 2a plats men vid top16 så började det regna så jag gled av banan i första kurvan så Wikberg gick vidare.

Andra deltävlingen i SDC på Skara Sommarland. Christian i chase bakom Pawel Korpulinski.

Arn Citydrift
Arn var en rolig bana som var teknisk och snabb. Precis innan kval så monterade vi sprängskyddet över kardan och en kabel råkade hoppa ur så vi kom inte tillstart i kval 1. Men kvalade ändå in med knagglig runda, jag var gött nervös förman hade ju bara en chans. Men i top 16 fick jag möta Pawel direkt så det blev tufft och 0,5 poäng diff mellan oss. Men grattis Pawel som sluta 2:a.

GTR Motorpark
SDC 3 på Gröndal körde vi åt andra hållet emot vad som normalt körs på Gröndal. Det var något som verkligen inte passade min utväxling alls. Så 2:an var för kort/långsam och 3:an på tok för lång/snabb. Var väldigt stor skillnad på vilket håll man kör Gröndal. ”Vanliga” hållet går att hålla betydligt hårdare. Så tror inte ens jag kvalade in men jag vet varför och det är med i uppdateringen för 2019.

Sundsvall Raceway
SDC 4 och final mitt i ödemarkerna.
Det var ett riktigt tight startfält med väldigt höga kvalpoäng på alla. I top 16 mötte vi Viktor Joensuu. Tyvärr körde jag vilse i hans rök och fick ett litet dirt drop och tappade mycket poäng, men avslutade med en bra lead. Sen får man ge SBF beröm för en mycket bra bankett på kvällen!

Under Drift Masters-deltävlingen i Riga.

Det stora äventyret var förstås DMEC, där du deltog i samtliga sex deltävlingar. I tuff konkurrens tog du placeringspoäng i tre av sex deltävlingar. Hur tyckte du att det kändes att vara med på den nivån?
-Ja precis DMEC var den stora satsningen för 2018. Mycket nöjd att vi klarade att genomföra hela säsongen med väldigt mycket resande och tight schema. Sedan att vi kom till start i alla sex deltävlingar plus att jag jobbar heltid och har familj. I början var det tufft, mycket på grund av att nivån var så jäkla hög och att jag hamnade precis utanför top 32 med något poäng. Och då fick man bara med sig en seriepoäng, så det var lite segt. Men till Riga så fick jag med mig Granlund plus Granlunds spotter Christoffer Åslev som har gjort ett grymt jobb hela säsongen. Att ha väldigt noggrann spotterhjälp har verkligen utvecklat och hjälpt mig. Och nu började man känna hur allt fungerade i DMEC som är Europas största serie.

En höjdpunkt för oss som följde dig, och ganska säkert också för dig, var på Hockenheim där du kvalade fyra. Berätta lite om det kvalet.
-Hockenheim var allt min största höjdpunkt under 2018. Banan var väldigt snabb i början och övergick till teknisk. Men det kändes väldigt bra redan från första träningspasset. Allt flöt på bra, inget större fel på bilen. Kloma bytte däck och tankade så bilen var på topp. Och Åslev gav bra spotterhjälp och utväxlingen passade perfekt.

Efter första kvalrundan så kändes det riktigt bra. Var en fotograf som visa upp nio fingrar så jag tänkte ”Oj, blev det så bra”.  Och andra kvalrundan blev också en bra runda med 89 poäng. Så jag kvalade in som fyra på poäng. Jag tror att Pawel hade 92-93 poäng som kvaletta.

Under den fantastiska paraden i Riga.

Tyvärr blev det stopp redan i topp 16 efter en incident. Vad var det som hände där?
-I top 32 körde Baggsy på mig rätt i sidan, så jag gick vidare till top 16. I den battlen gled jag precis utanför banan i zon 2 och det var ju inte bara jag som hade varit där under helgen, det var ju ett krondike så på nått sätt så kändes det som halva bilen bara exploderade ner. Jag gjorde en liten dirtdrop, hade banan varit i ordning där hade inget hänt. Men bilen klarade sig okej, var bara hem och gjuta upp nytt och lacka.

Småskavanker efter en dirt drop i Riga.

Bilen blev ganska hårt åtgången ett par gånger under säsongen, bland annat i Riga och Torun. Blev det några allvarliga skador eller var det bara ytterskiktet?
-Det gick åt en del glasfiberdelar i sommar. Riga var ”bara” ett Wisefab stag och styrväxeln som gick av på mitten. I Torun var det inte många av alla startande som inte körde sönder, det var stort sett alla. Den banan var hemsk. Jag krokade i gummimattan som hängde utanpå däcken som man ska kunna ”glida” emot istället för däcken. Men min bash krokade i den och drog med den ut mitt i banan, så när jag skulle lägga över in mot sista kurvan så i röken såg jag den stora gummimattan som jag gled över. Bilen styrde inte så jag åkte in i däckhögen rätt duktigt. Men med en supermekaniker i Henke Erlandsson och hjälp ifrån andra team så fick jag ut bilen igen.

Blir det någon uppgradering på bilen i vinter?
-I vinter blir de stora uppdateringarna ett PDM-system ifrån Motec, så det INTE ska kunna bli som på SDC 2 när kabeln hoppade ur. Det blir också en ny bakvagn med en RTS Winters diff så man kan ändra utväxlingen i diffen på 20 min. Jag kör med 4-växlad låda och är väldigt begränsad ifall inte någon växel passar bra. Och mina drivaxlar får förhoppningsvis mycket bättre vinklar. 

DMEC Riga, top 32 battle mot Grzegorz Hypki

När man tittar på din satsning i DMEC så utifrån sett så var den avsevärt mycket mindre ekonomiskt än huvuddelen av dina konkurrenters satsningar. Du hade ett litet team som följde dig, skåpbil och biltrailer, etc. Hur kunde du få det att fungera så bra?
-Det jag tror det funkade så bra är för att vi inte hade det fetaste trailerekipaget som kostar 4-5 gånger mer i drifts- och färjekostnader. Vi klarade oss riktigt fint med skåpbil och släp. Vi bodde på hotell på alla event. Vissa hotell var kanon men på Irland var inte standarden riktigt lika hög. Men ifrån Sverige och om man ska tävla ute i Europa så kommer man inte undan färjetransporter och det blir några färjeturer på en säsong. Det är dyrt som det är att åka med alla färjor. Sen har man ett mål eller dröm så kämpar man lite extra så löser det sig oftast med hårt arbete och ett underbart team, förstående familj och bra sponsorer.

Kände du någon gång att det var resurserna som satte stopp för vidare framgång?
-Nej, jag tror inte att framgången sitter i hur mycket pengar man lägger på transporter.

Om vi blickar framåt mot 2019 så har DMEC släppt sittprogram nu. Det är sex deltävlingar i år, Österrike, Frankrike, Polen,Lettland, Tyskland och Irland. Två krockar direkt med SDC-deltävlingar. Vet du redan nu vad du ska köra kommande säsong?
-Ja, det var några nya länder och banor i DMEC 2019. Det jag kan säga är att jag vet att jag bara kommer köra en serie 2019.

Kan du berätta vilken serie du ska köra?
-I början eller mitten på januari kommer det att bli officiellt vilken serie det blir, men det är kanske inte helt svårt att lista ut.

Christian med 2/3 av teamet i Riga, fr v spottern Christoffer Åslev, alltiallon Alexander Granlund och Christian själv. Saknas på bilden gör Anders ”Kloma” Gustavsson.

Är det några du vill lyfta fram som hjälpt dig med SDC- och DMEC-satsningarna? 
-Jag vill verkligen tacka min underbara sambo Theres och mina barn. Pappa och mamma som har ställt upp med allt ifrån passa barnen när min sambo arbetar till att hämta glasfiber eller reservdelar.

Sedan ett underbart team som har ställt upp hela säsongen och de har varit så jäkla grymma, utan dem hade man inte kunnat göra allt detta som vi har upplevt i sommar: Anders ”Kloma” Gustavsson, Henrik Erlandsson, Alex Gjelten, Anders Olsson, Fru Kloma, Robin Pajen Svensson och min spotter Christoffer Åslev som har gjort ett sånt enormt jobb. Ni är verkligen bäst!

Och inte minst alla mina sponsorer! För utan dem hade man aldrig kunnat bygga denna bil jag har idag eller ens ro runt denna satsning vi gjorde.

Mishimoto
BC Brian Crower
Bjp Race
Kloma
VCRacing
Gikturbo
L-M-R
Payback Lubricants
Nuke Performance
Gert Stahlgårds Åkeri Ab
Andersson Steel And Speed
Lackman
Dahlback Racing

Och tack igen till mitt jobb Gert Stahlgårds Åkeri AB. Tack så mycket alla för ett fantastiskt 2018. Vi syns ute på banorna 2019!

Där lämnar vi Christian till att fortsätta jul- och nyårsfirandet tillsammans med sina nära och kära. Det ska absolut bli intressant att se vad 2019 har med sig för Christian. Under första halvan av säsongen kändes det som att nerverna spökade lite, men sedan när det lagt sig fick han verkligen chansen att mäta sig med europaeliten, och att visa att han har där att göra.

Text: Christer Hägglund – DriftZone.se
Foto: Leo Holmberg, Christer Hägglund – DriftZone.se